en osynlig text

du kom innan jag sa kom, du gick innan jag hann säga gå. du kom så sakta men gick för fort. det var inte meningen, du skulle komma perfekt och aldrig gå. du skulle stanna hos mig.

jag kommer på värsta fina texten men kan inte skriva ner den, jag fattar inte. den stannade i mitt huvud och nu har jag glömt den. jag känner mej så konstig nu. vet ingenting, kan snart inte andas. låt mej få somna in, snälla..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0